måndag 19 november 2012

Gästinlägg Viktoria Stärner: C-kurs i Genève



Här kommer ett gästinlägg av Viktoria Stärner som är en av de sex medlemmarna i 2012 års referensgrupp. Snart kommer platserna för Referensgruppen 2013 att utlysas, så håll ögonen öppna om du är intresserad!

Viktoria var också en av deltagarna på FN-förbundets årliga studiebesök i Genève, vår C-kurs förra året. Årets kurs har precis varit, men om du är intresserad av våra kurser, eller kanske vårens C-kurs i New York så kan du läsa mer här! Trevlig måndag! Ulrika

 - - -


För väldigt precis ett år sedan befann jag mig i Geneve, som en av deltagarna på FNs C-kurs. Utan att känna en enda person som kom att resa till Geneve hade jag egenhändigt bokat flyg, packat min väska och tagit mig till Arlanda. Förväntansfull som aldrig förr traskade jag mot gaten där jag även mötte några kursdeltagare vilka jag hade haft mailkontakt med innan avfärd.


På plats i Geneve bubblade alla av förväntning och spänning på vad den kommande veckan skulle ha att erbjuda.
Under veckan besökte vi en rad olika FN- organ vilka var:
World Federation of United Nations Associations (WFUNA)
Office for the Coordination of Humanitarian Affairs (OCHA)
Office of the High Commissioner for Human Rights (OHCHR)
United Nations Development Program (UNDP)
United Nations Children´s Fund (UNICEF)
International Labour Organization (ILO)
International Sverice for Human Rights (ISHR)
World Trade Organization, (WTO)
World Health Organization (WHO)
United Nations Humanitairy Committee of Refugees (UNHCR)
Den Svenska delegationen.

Samtliga organisationer tog emot oss med öppna armar och flertalet ambassadörer och informatörer för respektive organisation förundrades över hur pålästa och skärpta vi var, något som höjde nivån i gruppen ytterligare efter att ha samtliga fått vatten på sina hjul.

Sista kvällen i Schweiz var hela gruppen inbjudna på middag till FN- ambassadören, Jan Knutssons, residence. Det var ett nervöst gäng kursdeltagare som gav sig av i den svala novemberkvällen med en adress i utkanten av staden. Efter en mindre fel åkning med den kollektiva lokaltrafiken anlände vi till ett gigantiskt hus och det var inte utan att flera nöp sig i armen när vi traskade uppför en välansad allé med krattad grusgång. Vi möttes av en kvinna i garderoben som vänligt och metodiskt hängde in våra ytterkläder, innan vi sansat minglade vidare.

Det var en middag vi alla sent kommer glömma, med svenska diplomater till bords, fantastisk miljö, god mat och servitriser som vänligt hällde på mer vin. Det var makalöst häftigt när det efter bjudningen gavs tillfälle att personligen prata med ambassadören över en kopp kaffe. Vi njöt av varje sekund innan ambassadören vänligt men bestämt avslutade middagen och vi lommade ut i hallen där kvinnan hängde ner plagg efter plagg. Höga på den goda stämningen och livet i stort dansade vi till busshållplatsen som tog oss till centrum. Sista kvällen med gänget var just så bra som man önskar den ska vara, tillsammans med fantastiska människor umgicks och njöt vi av varandras närvaro, långt in på småtimmarna. Nästkommande dag var det dags för hemresa, efter varma kramar lovade vi varandra att hålla kontakten och sa: ” vi ses i New York i sommar”. Resan tog inte slut. Innan jag och alla nyfunna vänner spreds över sverige bestämde vi att i juni då åker vi till New york på C-kursen. Sagt och gjort. Men det är en annan historia, som berättas i ett annat inlägg.

/ Viktoria Stärner

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar